Beskrivning av Upplevelse:

Jag växte upp i San Antonio i delstaten Texas och hade (jämfört med andra) en dålig barndom. Jag skolkade ofta från skolan och hamnade i många slagsmål. Ett av de här slagsmålen var i en bowlinghall i rummet med videospel. Två vänner till mig och jag själv såklart hade muckat lite gräl med en av de här killarna och, tja, han och hans GÄNG dök upp. Det gick inte bra för oss: 7 mot 3. När de dök upp, blev jag skräckslagen! (< - jag inkluderar det här för att jag tror att det är en viktig faktor). Men för att komma till saken slutade det med att jag fick mitt huvud krossat mot en tegelvägg... det var då det hände. Först var allt svart, men sen upptäckte jag att jag tittade ner på hela scenen. Det första jag lade märke till var att jag på något sätt kunde se händelserna som försiggick framför mig från andra sidan väggen och ända till det här rummet med videospel. Jag såg en större och äldre pojke dra killen som hade sparkat mig i sidan av huvudet bort från mig. Sen såg jag två yngre ungar, en pojke och en flicka, springa iväg till spelrummets fönster, som var under mig, och titta in. På hela den tiden hörde jag ingenting. Skräcken jag kände innan allting blev svart var borta. Jag kände... tja, jag vill säga avslappnad, men jag tror att ett bättre sätt att beskriva det är "neutral", som att observera utan känslor. Som jag såg det var benstommen i mina ansiktsdrag inte där. Låt mig förklara det där: när man ser på världen, i hela sitt liv, har man hinder som begränsar ens synfält. Eftersom man ALLTID har haft de där hindren, märker man dem inte riktigt förrän de är borta: ögonbryn, näsa, ögonfransar, kindben osv. Det tror jag är en av de konstigaste delarna med hela händelsen. Bakom mig (i själva väggen eller taket) var det mörker. Jag kunde se vuxna från biljardrummet intill som rusade mot spelrummet.

Sen blev allt svart igen. Sen minns jag att jag förlorade medvetandet till och från på vägen till sjukhuset.

Förekom läkemedel eller andra substanser som kunde ha påverkat upplevelsen: Nej

Var det svårt att beskriva upplevelsen i ord? Nej

Förekom någon livshotande omständighet vid tidpunkten för upplevelsen? Ja

Det var ett gatuslagsmål i ett spelrum i en bowlinghall. Mitt huvud var mellan en stålklädd stövel och en tegelvägg. Jag tror att det räcker för att vara livshotande.

Vilket medvetandetillstånd befann Du Dig i och vilken var Din nivå av vakenhet under upplevelsen? Totalt vaken!

Var upplevelsen drömlik på något sätt? Nej, det tror jag inte. Fast jag har haft några rätt så realistiska drömmar i mina dar.

Upplevde Du att Ditt medvetande avskildes från kroppen? Ja

Beskriv Ditt utseende eller form när Du var avskild från kroppen: se ovan. Det beskriver det i stort sett.

Vilka känslor hade Du under upplevelsen? Inga känslor. Total objektivitet.

Hörde du några ovanliga ljud eller läten? Nej. Om det fanns några ljud, så var de dämpade och var nästan ohörbara.

Passerade Du genom en tunnel eller annat avgränsat utrymme? Nej

Såg Du ett ljus? Nej

Såg eller mötte Du några andra varelser? Nej

Upplevde Du en återblick på förgångna händelser i Ditt liv? Nej

Såg, hörde eller uppfattade Du något som gällde personer eller händelser och som senare kunde verifieras? Ja

Att den större killen drog den andre killen bort från mig medan jag var "K.O." [Knocked Out - utslagen ö.a.]

Såg eller besökte Du några vackra eller på annat sätt anmärkningsvärda platser, plan eller dimensioner? Nej

Upplevde Du några förändringar i tids- eller rumsuppfattning? Osäker

Du vet, jag var tretton år då... något var definitivt annorlunda, men om det hade att göra med tid eller rum eller inte... jag vet bara inte.

Fick Du någon ovanligt omfattande kunskap eller vetskap om någon form av universell ordning/mening? Nej

Nådde Du en gräns eller annan fysisk begränsande struktur/skiljelinje? Nej

Fick Du vid något tillfälle kännedom om framtida händelser? Nej

Var Du involverad i eller medveten om ett beslut som gällde om Du skulle återvända till kroppen? Nej

Fick Du några paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som Du inte hade före upplevelsen? Nej

Förekom några förändringar i Ditt synsätt eller trosåskådning som följd av upplevelsen? Ja

sen dess är jag inte längre rädd för att dö...

Har upplevelsen påverkat Dina relationer? Dagliga liv? Religionsutövning osv.? Val av yrkesinriktning? Om det påverkade mig på något sätt då, så minns jag det inte nu. Men upplevelsen kommer jag däremot aldrig att glömma.

Har Du delat denna upplevelse med andra? Ja

De säger bara saker som "cool" och "det är skumt!". Om de tar det på allvar eller inte är ingenting jag bryr mig om.

Vilka känslor hade du efter upplevelsen? Smärta.

Vilka var de bästa och värsta delarna av Din upplevelse? Det bästa: jag var inte rädd längre. Det värsta: mörkret som omringade mig (att tänka på det efter att det hände) var en obehaglig tanke. Nu tror jag att det troligtvis var för att jag tittade genom väggen och kanske fanns där bara ingenting att se i stenen bakom mig. Fast fortfarande en konstig känsla.

Är det någonting mer Du vill tillägga angående upplevelsen? nää.