Betty P NDU   
NDERFs Hemsida NDU skildringar Dela NDU



Beskrivning av Upplevelse:

Jag ska beskriva det här kort... jag hade druckit så mycket att jag var nära att dö. Det rann blod ur alla kroppsöppningar. Jag kunde inte få någon av dem som hade varit med på festen kvällen innan att ta mig till sjukhuset... Sen kom den här killen - ingen visste vem han var - och tog mig till sjukhuset, som låg ungefär 30 kilometer från ett indianreservat. Han bad om min mors telefonnummer, tror jag. Jag minns inte att jag gav det till honom. Senare sa min mor till mig att någon hade ringt henne och sagt att det såg illa ut för mig och att jag kanske inte skulle klara mig.

Jag låg på båren på akuten. Jag hörde läkarna säga, "Vi förlorar henne, vi förlorar henne." Sen var det väldigt mörkt... Varenda cell i min kropp brann... det gjorde så ont... Det verkade som om mitt hår stack ut åt alla håll och till och med ändarna på mina hårstrån värkte... Jag minns att jag insåg att jag höll på att dö och jag bad mentalt att jag inte skulle dö. Jag minns också att jag ville ha en chans till... (det fanns egentligen inga ord.) Smärtan upphörde genast och jag var i ett rum och tittade på min mor och en doktor... Allting kändes skojigt. Jag kunde inte höra något... Min mor skakade näven mot doktorn, och jag tänkte, "Slå honom inte mamma". Sen gick hon till det här bordet, (jag trodde att det var ett bord, men det visade sig vara min kropp). Hon slängde sig på den och jag drogs mot henne och min kropp.

Jag vaknade flera dagar senare i ett enskilt rum. Min mor satt och väntade på att jag skulle vakna. Det kändes som om jag hade suttit på ett tåg som kört av spåret. Jag bad om en spegel. Hon gav mig en liten spegel. Sen bad jag om spegeln på toalettbordet. Jag tittade på mitt ansikte. Det var svullet, och det fanns två svarta märken på min vänstra tinning. Hon sa: Du ska se dina fötter! Mina fotsulor var svarta. Hon är kristen, och sa att jag hade varit vid helvetets port. Hon och prästen i hennes kyrka övertygade mig om att det här var ett tecken på att jag skulle bli kristen, annars skulle jag komma till helvetet. Snart började jag be: "Åh Gud, låt mig inte komma till helvetet och låt mig få en chans till, och jag ska älska Jesus..." såna saker... Jag kände mig utnyttjad... Alla som såg mina märken sa att det bevisade att det fanns ett helvete.

Men jag betraktade det inte så. Jag ville veta vad märkena var. De satt inte på ytan, utan under den... Det tog år att komma bort från de där människorna och idéerna. De var skadliga för min fysiska och mentala hälsa, och mest av allt skadliga för den person jag är... Jag insåg att jag inte ville vara kristen. Jag hade börjat i behandling för mitt drickande och upptäckt att den hade en kristen grund. Med de här kristna grejerna fortsatte jag att slarva och dricka. Jag var på väg att gå tillbaka till mitt vanliga beteende och jag gick till indianska healers. Nu är jag nykter och fri från alkohol. Jag har ingen önskan att dricka, men jag står inte ut med att vara i närheten av andra som dricker.

En del av följdverkningarna efter upplevelsen är att jag är nattblind, känslig för ljusrör och sånt... Jag har ofta UKUer [ut-ur-kroppenupplevelser ö.a.] och möter avlidna förfäder hela tiden... Min hjärna var liksom hungrig... jag vill läsa hela tiden... jag läser allting från texter på paketen med frukostflingor till skolböcker.

Före det här hade jag inga mål. Nu har jag gått på högskola i 8 år. Jag började läsa förberedande kurser och kom in på Smith College. Jag ville lära mig allt om religioner. Jag fick min fil. kand. på Smith och slutade med en examen i psykologi och en i religion. Jag hade inte tänkt ta examen i religion, jag bara gick på så många föreläsningar i religion att min lärare tog för givet att det var mitt huvudämne... Sen fick jag min magisterexamen på Andower Newtons Teologiska universitet. Ja! Ett teologiskt seminarium. Jag har studerat kristendom och alla världsreligioner. Nu ska jag snart ta min fil. dr.

Förekom läkemedel eller andra substanser som kunde ha påverkat upplevelsen: Nej

Var det svårt att beskriva upplevelsen i ord? Ja

Vilket medvetandetillstånd befann Du Dig i och vilken var Din nivå av vakenhet under upplevelsen? Jag kände mig mer vaken och visste vad som hände bättre än nu... Hihi.

Var upplevelsen drömlik på något sätt? NEJ... Den var superverklig.

Upplevde Du att Ditt medvetande avskildes från kroppen? Ja

Vilka känslor hade Du under upplevelsen? Först rädsla, smärta och ångest. Sen var det det bästa jag har varit med om...

Hörde du några ovanliga ljud eller läten? Jag kunde inte höra någonting... Jag hör dåligt nu, så jag hade kanske problem med hörseln då också...

Passerade Du genom en tunnel eller annat avgränsat utrymme? Nej

Såg Du ett ljus? Nej

Såg eller mötte Du några andra varelser? Nej

Upplevde Du en återblick på förgångna händelser i Ditt liv? Nej

Såg, hörde eller uppfattade Du något som gällde personer eller händelser och som senare kunde verifieras? Ja

Såg eller besökte Du några vackra eller på annat sätt anmärkningsvärda platser, plan eller dimensioner? Nej

Upplevde Du några förändringar i tids- eller rumsuppfattning? Ja

Fick Du någon ovanligt omfattande kunskap eller vetskap om någon form av universell ordning/mening? Ja

Tja, sen ville jag inte längre dö. Innan var jag ofta självmordsbenägen. Nu och efter att det hände vill jag inte längre begå självmord. Men jag vill fortfarande komma härifrån. Jag vill komma tillbaka till platsen där jag var då. Jag tycker till och med om att åka till sjukhuset och undrade om det fanns ett kryphål någonstans där alla kommer till den här platsen.

Fick Du vid något tillfälle kännedom om framtida händelser? Nej

Var Du involverad i eller medveten om ett beslut som gällde om Du skulle återvända till kroppen? Nej

Min mor tar åt sig den äran.

Fick Du några paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som Du inte hade före upplevelsen? Ja

Jag har blivit en healer. Jag kan också förutsäga när någon kommer att hälsa på. Jag har kontakt med mina indianska förfäder, som hjälper mig dagligen. Jag kan också höra läkeväxter tala till mig.

Förekom några förändringar i Ditt synsätt eller trosåskådning som följd av upplevelsen? Ja

Jag har gått tillbaka till mina indianska traditioner.

Har upplevelsen påverkat Dina relationer? Dagliga liv? Religionsutövning osv.? Val av yrkesinriktning? Den har förändrat allt. Jag är väldigt religiös... i den indianska traditionen.

Har Du delat denna upplevelse med andra? Ja

Det finns människor som vill skriva om mitt liv. Syster Marcianne Kappes, en av mina lärare, vill skriva ner min historia. Till slut har jag för första gången mött andra på Institute of Transpersonal Psychology [Institutet för transpersonell psykologi ö.a.] Jag hade inte planerat att läsa där. En studiekamrat på Andover Newton Theological School sa till mig att jag hörde hemma där. Jag har fortfarande inte läst så mycket om NDUer... Det är liksom en chock...

Vilka känslor hade Du efter upplevelsen? Målmedvetenhet, att ha ett syfte, depression, sökande.

Vilka var de bästa och värsta delarna av Din upplevelse? Den första delen var hemsk. Sen var jag i ett Sagoland...

Är det någonting mer Du vill tillägga angående upplevelsen? Det tog åratal att få mod att prata om det med andra. Jag avskyr att andra använder det för att bevisa något i sina religioner. All religion är borta.

Har Ditt liv förändrats specifikt som följd av upplevelsen? Ja

Jag dricker inte längre. Jag går på högskola. Jag är inte längre självmordsbenägen. Jag har ett syfte i livet.

Har Du efter upplevelsen varit med om andra händelser, tagit läkemedel eller andra substanser som bidragit till en upprepning av någon del av upplevelsen? Osäker

Jag har haft många UKUer, men jag vet inte vad som är den gemensamma nämnaren för att få sådana.

Har frågorna som ställts och informationen Du lämnat beskrivit Din upplevelse korrekt och uttömmande? Ja

Har Du några förslag för att förbättra frågeformuläret från www.nderf.org? Tja, jag hade en NDU när jag var 3 och 1/2. Jag trodde att det skulle komma en fråga om det här var den enda NDU jag hade haft, och att det skulle finnas plats att beskriva hur den påverkade den andra...