Beskrivning av Upplevelse:

Det var en vanligt lördag förmiddag.  Jag är 46 år man med ingen historia av sjukdom.  Jag vaknade och klädde på mig att gå ut på frukost. Jag gick ned trappor och när jag svängde att stega in i vardagsrumet  jag kände konstig på mig. Det känslan hindrade mig att gå fort. Jag hörde ingen röst men jag kände  nånting i min inre, instruerade mig. Jag minns tänkande "..Ack nej. Jag hoppas för att jag avlider ej. Jag har mycket att göra." Det var när  jag svarade på någons frågor. Jag betygade oro för  min stora syster. Hon är handikappad och behövs hjälp med finans och vanligt liv.  Jag var rädd för hennes omsorg. Hur ensam och övergiven hon månde vara.

Mina tankar jäktade mina känslar att jag sjönk och flöt, isolerad, Jag gick med på min inner känslor. Min inre sade sit ned och vara tyst eller du ska riskera alarmerande din syster. Jag visste att hon sat bara några stegar bortre vid kökbordet. Min huvud plötsligt befann sig mycket stor, jag kunde höra mitt hjärta slå. Det slådet blev dunkande i lapsus eller minskade rytm. Jag kunde nu bara se varm orange glans det bytade till strålande vit  under  jag befann flyta bort. Jag kunde se min kropp sat och rasade på kant av stolet under mig. När jag blev omringen av warm, strålande, som sommar solskenet ljus. Det kände varm. Jag blev så glad. Det upplevelse var så underbar. Jag kan inte hitta på ord adekvat att uttrycka min glädje.
Jag visste om jag ger efter för de där känslor och stanar något längre tid  jag skulle inte kunna återgå. Att återgå till liv. När de tänkar skett min vidsynhet återställd. Det erfarenhet tog slut och jag var åter i min kropp och såg åt vardagsrumet. Jag var både häpen och rädd. Jag tankade "Häftigt! ! Hoppas för att det inte ska hända än en gång ." Jag var rädd att röra sig.

Jag har blivit medveten att jag kunde inte andas, Jag kvävde. Jag dök min ansikte i min skjorta i försökte normalisera min andning. När jag kunde andas igen jag stod att gå in i köket för et dryck av vatten  och fann att jag kunde bara gå några stegar utan att förlora min andan helt. Jag tog et aspirin och inom 15 minuter eller så var tillbaka till normal utom att jag kände mycket trött. Jag gick i övervåningen att vila. Nästa dagen, söndag, min höger ben svallade och  på måndag jag gick att se min läkare.  Han  ringde på et ambulans och jag blev tagit till sjukhuset och placerad på intensiv vård för hård embolism. På I.V. lung-läkaren undersökte mig och sa i häpnad, "Jag kan inte tro att du har överlevt!” "Du har blodklumpar på din lungor och du ännu  ligger där och ser helt frisk ut!" "Du vet det är vanligen katastrofal. Dem som ännu  överlever kämpar att hämta andan och dock du ligger där och andas bara rumluften.  Han skälvde hans huvudet och började tala mig om filter jag skulle ha att hindra blodklumpar att komma på min lungor och vad annars jag skulle  förvänta.  Hans ord verkade inte verklig. Läkarna gav mig smeknamnet "Kille som fuskade död." Några läkarna kom att se mig gång på gång under min vistelse.

Jag är hemma nu att återhämta sig och vänja sig vid  blodförtunningsmedel ; Försöker att innefatta allt vad hände. Det har uppstått att jag har ett genetisk sjukdom. Förmoda varför jag tänkte inte särskild efter vad hände med mig fysiskt det där lördag.  Det lätt illamående och kamp att hämta andan  hände åt mig i många fallen tidigare.  Det hände i viss utsträckning  men aldrig så  likt på den där lördag, utom jag gick till min läkare med smärtor i min vader. Han sa det var bara , "Hårt vaden muskler," och skickade mig på fysiskt terapi. Med helt smärtor i min vader från emboli och borrning från doktorer jag undrar över om jag fuskade död eller död fuskade mig.

Något medikament eller substans med potential att göra verkan på erfarenheten:  Nej

Var erfarenheten svår att express med orden?  Nej

Under erfarenhet, var där något  associerad hotfull händelse för livet?  Ja

      Beskriva:  blodklumpar har bildat och bredade sig på min lungor, armar och huvud ut.

Hurdan var din nivå  av medvetandet och vaksamhet under erfarenheten?  mycket medveten och vaken.

Var erfarenheten liksom dröm i något fall?  Nej. Det var livlig och mycket verklig.

Har du upplevt  separationen av  medvetandet från ditt kropp?  Ja

Beskriva din utseende eller bortsett från ditt kropp. Jag var där ovan och såg  ner till mitt vardagsrum. Min kropp sat och rasade på kant av rak stolen. Jag kunde inte se min ansikte, bara topp och bakdel av min huvudet.

Vilken  känslor mådde du  under erfarenheten?  Det mesta konstig del för mig är att jag var inte alls rädd medan det inträffade mig. Det har blivit åt mig bara sedan att jag var rädd .... Orolig.

Mestadels jag har känt häpnad och fred och störst belåtenhet  i mitt liv. Mina god känslor har överröstat allt, jag hade ingen negativa känslor.

Har du hört  något ovanligt ljud eller brus?  Utom mit hjärta nej.

Har du passerat in eller gått igenom et tunnel eller inhägnad?  Nej

Har du sett et ljus?  Ja

      Beskriva:  Det började som varm orange glans och gått till solskenet ljus.  

Har du träffats eller sett några andra varelser?  Ösaker

      Beskriva:  Jag var medveten om närvaron men det var fler känslan än syn.

Har du upplevt repetition av förflutna händelser från ditt liv?  Nej

Har du hört  eller sett något beträffande människor eller händelser under ditt erfarenhet som kunde bevisas senare?  Nej

Har du sett eller besökt några härliga eller annars utmärkanda platser, ytor eller dimensioner?  Ösaker

      Beskriva:  bara det dimension när jag badades in i varm underbar fredfull ljus.

Har du mDtt nDgon känsla – bemärkelse av ändrade rymden eller tiden?  Ja

      Beskriva:  Erfarenheten verkade att vara lDng men i verkligheten det var bara nDgra ögenblicken.

Har du mDtt bemärkelse av specialt kännedom eller insikt, allmän order och/eller mening?  Ösaker

      Beskriva:  Det verkar konstig ännu till mig  eftersom jag har aldrig tänkt om dessa saker men det har blivit klar Dt mig att inget i livet är linjär. Istället allt är cirkulär. SD snarare förrän att vara född pD ett dag och gD pD linjär mot det dag du ska dö född blir början av cirkeln som avslutas med död. Det död blir början av ny begynnelse. Konstig va?

Har du nått  gränsen eller fysiskt form med begränsning?  Ösaker

     Beskriva:  Jag har nått punkten av belåtenhet där jag insåg om jag skulle fortsätta att gå mot ljuset jag skulle inte varit orka att returnera till livet.

Har du blivit medveten av framtid händelser?  Nej

Var du inblandad in eller medveten av beslut att returnera i ditt kropp?  Ja

      Beskriva:  Jag var från begynnelse intresserad med aning att jag skulle inte kunna döda eftersom min syster behövde mig att hjälpa henne att bry sig om henne. När jag började vara belåten in i ljuset jag insåg att jag skulle inte varit orka att returnera till livet om jag skulle följt längre bort.

Har du haft några psykisk, paranormal eller andra special gåvor efterföljande erfarenheten som du inte hade före upplevelsen?  Nej

Har du haft några förändringar av åsikter eller tro efterföljande erfarenheten? Ja

      Beskriva:  Ingen religiös eller andlig förändringar men en typ av förstärkning in fortlöpande bortom dödligt liv.

Jag känner lättnad när jag vet att mina föraldrar och andra som jag älskar vilken har dött är okay.

Har erfarenheten påverkat dina förhållanden?  Vardagsliv?  Religiös vanor och så vidare ?  Karriär valen?  Livet har lärt mig att  leva med stor uppskattning av  ögonblick. Jag har under många åren luktat på rosor och var stillastående i häpnad av skönheten av vår världen. Jag uppskattar mina vänner djupt. I den mening min tro bara har förstärkt.

Har du delat erfarenheten med andra?  Nej

Vilken känslor har du upplevt efterföljande din erfarenhet?  Först jag var förskräckt. Jag inte kunde tro vad hände åt mig. Jag behövde tid att fatta. Jag är  pragmatisk av naturen. Jag var rädd mer av ambulans eller I.V. än att jag dödar.  I ärligheten jag  var mer intresserad för reaktionen av min syster till faktumet att jag månde dö. Jag skulle förmoda att jag har förnekat senare eftersom jag passerade helt sak som nånting. Till och med nästa dag när min ben svallade jag har inte sett det värdig att gå på intensiv vården. Det var söndag och jag väntade till måndag då min läkare skulle ha varit på hans kontoret.

Vad var det bästa och det värst del av din erfarenhet?  Jag kan inte i ärligheten svara på det ännu. Till mig hittill det är bara ett erfarenhet.

Jag skulle säja att det värst till mig var när jag har legat i sängen  på I.V. hängt upp på apparaturen, läkaren sa mig hur mycket sjuk jag var, förberedde tid för min operation, dem har mig behållit att tänka jag månde dö när som helst. Jag var inte mig emot att jag dör men jag var mig emot att mitt liv skulle ha slutat i den säng. Allt jag önskade att göra var att lämna sjukhuset och gå till Hampton Strand där jag kunde sitta på sanden och lapse med kaffe och cigarett och ljudet av vågor avbrytas på stranden.

Är det nånting annars du skulle vilja öka angående erfarenheten?  I allt ärligheten det tanke slog mig flera stunder. Jag nästan önskade snarare att mitt liv var slut det dag. Det skulle ha varit fint sätt  att omkomma. Jag hade ingen smärta och inget föregående vetande att död månde komma. Jag var inte alls rädd medan det inträffade mig det dag och det känsla var så fint när jag badade in i ljuset och befann sig hel och fullständigt  nöjd i det.

Har ditt liv förandrat specifikt hur ett resultat av ditt erfarenhet?  Ösaker

      Beskriva:  Just nu har jag högre respekt för andra människor. Jag bara önskar att alla är glada....typ av sinne om hur dyrbart är verkligt tiden vi har tillsammans.

Efterföljande ditt erfarenhet, har du haft något andra händelse i ditt liv, medikament eller substans vilket reproducerade något del av erfarenheten?  Nej

Har denna frågan och information som du skänkte beskrivade precis och omfattande ditt erfarenhet?  Ja

      Förklara:  Det är svår till mig att fynda just precis ord att express det erfarenhet. Jag är glad att ni bestämde denna frågor. Jag hoppas att jag meddelade bra mitt erfarenhet.

Skulle du kunna erbjuda några förslagen att förbättra  www.nderf.org frågeformuläret ?  Månde hänga med senare tidpunkt skulle hjälpa. Mitt erfarenhet är bara några veckor gammal. Jag undrar hurdan jag ska känna om det ibland.

Tack för sådan ort där människor som jag kan få det fram vår bröst.