Beskrivning av Upplevelse:

Jag minns absolut ingenting av vad som hände omedelbart innan NDU:n eller direkt efter att den hade avslutats.

Jag kommer inte ihåg att jag lämnade min kropp. Mina minnen börjar med att jag svävar uppe vid taket, till höger i närheten av taklampan. Jag befinner mig ovanför min kropp, som min mamma har lagt på skötbordet. Doktorn kommer in med sin läkarrock och tittar ner på mig, medan min mamma står bredvid honom och pratar. Jag iakttar dem med svagt intresse. Jag vet att det är jag som ligger där på skötbordet. Jag känner ingen samhörighet med ”jag” eller med min mamma. Annat än att jag känner ett slags sorg för henne.

Därefter vänder jag mig om och lämnar huset genom taket. Utomhus är det mörkt och himlen är klar. Jag ser upp mot himlen, söker efter något. Då ser jag vad jag förväntat mig, en ljuspunkt på himlen, en stjärna. Jag tittar in i den, och genast börjar jag flyga, inte genom himlen utan igenom detta slags mörka tomrum. Jag flyger så fort jag kan, vilket är otroligt snabbt. Jag ser inte om jag har en kropp, men det känns som att jag har det. Där är detta brusande vindljud, men jag ”känner” inte något luftmotstånd. Det är inte kallt, det är inte varmt. Det är en perfekt temperatur. Jag vet att där finns andra omkring mig, men jag ”ser” dem inte. Jag vet vart jag är på väg.

Därefter, en övergång. Jag saktar ner. Jag ser ljuspunkten, stjärnan, kommer allt närmare den. Men jag saktar ner, någonting får mig att sakta ner. Nu har jag nästan stannat helt, jag pressar mig framåt… men där är som ett kraftfält eller något som jag pressar mig emot. Det gör inte ont… det låter mig bara inte få fortsätta vidare. Så, jag blir lite förvirrad. Jag ser tillbaka åt det håll jag kom ifrån, vilket inte är något som jag faktiskt ser… men jag vet var det ligger. Jag svävar i ett tomrum, hänger mitt i luften. Jag vänder mig tillbaka mot ”stjärnan” eller ljuset igen, och meddelandet står klart. Jag undrar om det är meningen att jag ska vända om, och så får jag svaret i mitt huvud: Ja.

Så... jag liksom rycker på axlarna på ett mentalt sätt, jag är fortfarande förvirrad över varför jag inte kan komma tillbaka (inte till Mercer Island, utan till ”stjärnan”). Men, okej, jag ska vända mig om och fara tillbaka till den andra platsen. Och det gör jag… Jag vet precis hur jag ska komma tillbaka, även om jag egentligen inte vill det. Så… jag återvänder.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Osäker       Jag hade mycket hög feber, doktorn hade precis kommit hem för att ge mig behandling och hade inte hunnit ge mig någon medicin.

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Ja       Jag berättade inte om den för min mamma eller någon annan förrän jag började på college 1970. Då berättade jag för min rumskompis och andra vänner.

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Osäker       Jag var helt klart mycket sjuk, men hur dålig jag egentligen var kan jag inte veta. Min mamma kommer inte ihåg om jag hade någon livshotande sjukdom, förutom en skallskada som jag hade fått vid samma tid.

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Fullständigt klar, tydligare än något minne som jag har från den åldern.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Inte alls.

Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Jag såg aldrig mig själv. Men, som sagt, jag hade känslan av att jag hade en kropp.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Det var faktiskt ganska känslolöst. Ungefär som när en häst rusar tillbaka till stallet… jag bara var på väg till det som jag visste var bäst att fortsätta till. Som mest var jag ganska förvirrad då jag inte kunde komma in, när fältet stoppade mig.

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Ett brusande ljud.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Osäker              Det var mer som en vindtunnel eller luftsluss än den tunnel som jag har läst om sedan dess.

Såg du ett ljus?       Ja       Jag såg en stjärna.

Träffade du eller såg några andra varelser?       Osäker       Jag såg inga, men vid gränsen kände jag att något kommunicerade med mig, någon vuxen som var jättestor.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Nej

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Nej

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Nej

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Nej

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Nej

Hade gränsen någon fysisk form?       Ja       Ett starkt kraftfält som var som ett slags gräns som jag inte kunde se, men jag kunde absolut inte komma vidare. Jag passerade inte igenom det, och jag kunde inte ha gjort det heller. Det var inte tillåtet.

Blev du medveten om framtida händelser?       Osäker              Det finns något där som jag inte kan sätta fingret på, men det är kanske inte relaterat till NDU:n.

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Nej       Jag hade inget val.

Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Osäker              Jag har alltid haft paranormala gåvor, och efter att detta hände då jag var så liten, vem kan tala om huruvida jag hade dem före eller efter?

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Osäker       Återigen, jag var bara fyra och ett halvt år gammal.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?

Har du delat upplevelsen med andra?              Jag har på ett öppet sätt delat den med några utvalda vänner sedan 1970 då jag började på college. Jag har också delat den med människor som jag kände då de var döende.

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Osäker       Jag var fyra och ett halvt år gammal… Vem vet? Jag vet att jag inte är rädd för att dö, och har engagerat mig för cancerpatienter och andra som är döende.

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Ja

Skulle du kunna ge några förslag till att förbättra www.nderf.org-frågeformuläret?       Fråga om känslor kring döden, både inför ens egen och inför döden av nära och kära.