Gary J NDU
|
Beskrivning av Upplevelse:
I
augusti 1995 hade jag fått diagnosen dilaterad kardiomyopati. Med tiden
fortsatte jag sakta att bli sämre. På morgonen den 27 mars 1998 klagade jag över
ett tillstånd som påminde om influensa och gick och lade mig på soffan. Det som
sedan hände var att jag befann mig omgiven av totalt mörker och jag kände mig
euforisk och väldigt älskad. På avstånd hörde jag någon ropa mitt namn. Det var
räddningsteamet som ropade till mig för att tala om att de hade defibrillerat
mig tre gånger och om jag inte visade någon reaktion så skulle de bli tvungna
att sluta. Jag såg mig omkring och uppfattade enbart mörker, men jag kände att
jag befann mig vid en klippbrant, och jag Visste att jag måste hoppa över till
andra sidan för att kunna leva vidare. Jag trodde att det skulle vara säkert att
försöka hoppa över, därför att om jag misslyckades så skulle jag återvända till
Gud. Den största anledningen till att jag ville tillbaka till livet var på grund
av min kärlek till min fru och min son. Det var helt av själviska orsaker då jag
kände att jag inte kunde vara lycklig i himlen utan dem. Jag Hoppade och
försökte hugga tag i vad som helst som jag kunde få tag i. Det jag minns
därefter är att jag vaknade upp på intensivvården ungefär en vecka senare i
närvaron av min fru. Jag frågade henne om vad det var som hade hänt och hon
berättade att räddningspersonalen hade defibrillerat mig tre gånger utan att jag
visade någon reaktion, och vid det laget ropade de till mig och bad om ett
tecken på liv från mig. Hon sa att de såg att min hand rörde sig. På grund av
det defibrillerade de mig en fjärde gång. Räddningsenheten sa att detta
förfarande var ovanligt och att normalt brukade man avbryta efter tredje
försöket. Ungefär två år senare mottog jag ett telefonsamtal från
räddningsteamet som frågade mig om hur det hade gått för mig. Personen som jag
pratade med sa att han inte hade väntat sig att kunna tala med mig eftersom de
aldrig hade varit med om att en person återhämtade sig som varit så dålig som
jag var den där morgonen.
Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen: Ja Förklaring: Jag vårdades av läkarna och fortsatte att få ett stort antal hjärtmediciner på grund av en konstgjord hjärtklaff som sattes in 1971 (Aortisk Björk Schiely).
Var upplevelsen svår att uttrycka i ord? Nej
Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död? Ja
Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen? Fullt medveten även om jag var medvetslös i mänskliga termer.
Var upplevelsen som en dröm i något fall? Nej
Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp? Nej
Beskriv ditt utseende utanför din kropp:
Vilka känslor hade du under upplevelsen? Extremt Älskad, fast väldigt orolig.
Hörde du något ovanligt ljud eller brus? Nej
Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad? Nej
Såg du ett ljus? Nej
Träffade du eller såg några andra varelser? Nej
Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv? Nej
Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare? Ja Genom samtal med min fru som var närvarande under hela upplevelsen.
Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner? Nej
Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum? Nej
Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt? Inget svar.
Hade gränsen någon fysisk form? Ja Jag kände att jag passerade en klyfta och att jag var tvungen att hoppa över den för att leva.
Blev du medveten om framtida händelser? Nej
Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp? Ja Ilska över att bli bortförd från dem som jag älskade fast jag befann mig i närvaron av extrem kärlek.
Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen? Nej
Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen? Osäker
Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval? Jag är mindre dömande gentemot andra människor.
Har du delat upplevelsen med andra? Det har jag, med min fru och son.
Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse? Glädje och tacksamhet.
Vad var det bästa och det värsta med din upplevelse? Det bästa var att klara av att ta sig tillbaka. Det värsta var att kämpa för att kunna återvända till intensivvården.
Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen? Inget, förutom att jag är glad över att vara tillbaka. Sjuksköterskan hos min hjärtläkare framhöll för min fru och mig att hjärtläkare refererade till mig som ”mirakelmannen”.
Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse? Osäker
Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen? Nej
Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse? Ja
Skulle du kunna ge några förslag till att förbättra www.nderf.org-frågeformuläret? Nej