Georgia Möjligt NDU
NDERFs Hemsida NDU skildringar Dela NDU


Beskrivning av Upplevelse:

Jag var tolv år och på semester med min familj.Det  var högsommar och mycket hett. Vi besökte mina farföräldrar som bodde i en by i mellanöstern. Där var jag mycket ute på fälten i gassande sol utan något skydd på huvudet. Min familj och några andra släktingar ämnade ha en piknick ute i naturen. Man skulle grilla och äta gott . Men jag var så fruktansvärt trött och ville bara lägga mig ner hela tiden och som jag frös. Pappa tyckte jag skulle sluta pjåka mig, att jag skulle uppföra mig och sitta upp (som folk). Han fattade inte hur dålig jag faktiskt var. Till slut övertalade en av de vuxna pappa att låta mig gå hem. Det var inte så långt hem c:a en halv km, men jag mådde verkligen så dåligt just då så jag minns knappt hur jag tog mig hem. Hemma fanns min fabror och hans fru. De undrade varför jag kom hem. Jag sa att jag frös så fruktansvärt mycket och  att jag ville lägga mig.

Sista jag minns i mitt vakna tillstånd är att flera filtar och täcken lades på mig för jag skakade av frossa.

Än idag minns jag mötet med den otroligt vänliga gestalten, som bar en lång mantel. Jag tror det var en manlig gestalt, kanske en ängel ,men inga synliga vingar. Minns tydligt frågan som gestalten frågade: Om jag var redo att komma över. Jag visste på något sätt att det inte fanns någon återvändo om jag gjorde det.Jag kände mig nästan generad och otacksam mot den vänliga gestalten då jag sade: Mamma och pappa behöver mig, dessutom åker vi tillbaka till Sverige om några dagar". Jag minns inte om jag sa det med ord eller tankeöverföring. Direkt efteråt vaknade jag upp. Farmor var i full färd med att få ner febern med stora rabarberliknande blad på min bara kropp.

Ett halvår efter denna händelse hade jag susningar i öronen.

Åtta år senare, i samband med min utbildning kom jag i kontakt med boken "I dödens gränsland", med Raymond Moody. Jag lovar att innehållet i boken gav mig rysningar av igenkännande. Först då visste jag att jag haft en NDU. Tyvärr minns jag ingen tunnel. Bara ljuset som inte var av denna världen och mötet med varelsen (ängeln).

Var upplevelsen svår att beskriva i ord?         Nej       Svårt att sätta ord på 

något så mäktigt.

 Förekom någon livshotande händelse i samband med upplevelsen?   Osäker     

När under upplevelsen var Du som mest vaken eller medveten?            Då jag mötte den människoliknande varelsen i ljuset.

Hur skulle Du beskriva den högsta nivå av medvetenhet eller vakenhet Du hade under upplevelsen jämfört med Din vanliga nivå av medvetenhet eller vakenhet?     More consciousness and alertness than normal
Om den högsta nivå av vakenhet eller medvetenhet Du hade under upplevelsen skilde sig från Din normala medvetenhet och vakenhet, var vänlig specificera:         Upplevelsen ätsar sig sig fast i minnet vilket, drömmar inte gör.Inte ens i normala fall och vakenhet är man så klar i huvudet och fokuserad på det som sker.

 Skilde sig Din synförmåga under upplevelsen på något sätt från Din normala synförmåga?            Ja     Allting var "kristallklart".

 Skilde sig Din hörselförmåga under upplevelsen på något sätt från Din normala hörselförmåga?
             Osäker      minns ej något speciellt ljud

 Upplevde Du att Ditt medvetande skildes från kroppen?   Osäker

Vilka känslor hade Du under upplevelsen?    Harmoni som jag aldrig kännt före eller efter NDU.

 Passerade Du genom en tunnel eller annan form av inneslutet utrymme?       Osäker      Möjligt men minns ej.

Såg Du ett ljus?      Ja     Finns inga ord att beskriva. Hittar inga ord helt enkelt.

Mötte eller såg Du några andra varelser?       Ja     Har redan skrivit om det

Gick Du igenom en återblick på händelser i Ditt liv?            Osäker     

Observerade eller hörde Du någonting under Din upplevelse som gällde människor eller händelser och som senare kunde verifieras?        Ja     jag skulle verkligen återvända med min familj till Sverige några dagar efter upplevelsen, vilket jag också sade till "ängeln"

Såg eller besökte Du några vackra eller på andra sätt speciella eller minnesvärda platser, plan eller dimensioner?          Osäker      minns ej

 Upplevde Du att tiden eller rummet förändrades på något sätt?  Osäker      Hade ingen uppfattning om tid och rum.

 Upplevde Du att Du fick någon särskild kunskap, fick kännedom om någon universell ordning eller mening?       Osäker      minns ej

Nådde Du någon sorts gräns eller något som begränsade Din framkomst?    Osäker      Min omtanke om mina föräldrar fick mig att inte passera gränsen (även om jag velat det).

Fick Du någon vetskap om framtida händelser?      Osäker
            minns ej

Fick Du några mediala, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som Du inte hade före upplevelsen?  Osäker      Ödmjukhet ,empati. Kärlek och respekt för all Guds skapelse. Från det minsta till det största.

Har Du delat denna upplevelse med andra? Ja     C:a sju år efteråt då jag kände igen mig i Raymond Moodys "I dödens gränsland"

Jag var ju bara tolv år då det hände och 19 år då jag berättade. Kände inte att jag blev tagen på allvar. Har egentligen aldrig fått någon förståelse. Man tänker bara: Vänta bara den dagen ni själva står där.

 Visste Du något om NDUer före Din upplevelse?     Nej       Nej var bara tolv år då.

 Hur betraktade Du upplevelsens verklighet kort (dagar/veckor) efter att den ägt rum:            Experience was definitely real    Jag var bara 12 år så jag minns inte att jag tänkte på det som verklig eller ej. Minns bara att upplevelsen var nog så verklig just då jag hade den.

 Fanns det någon eller flera delar av upplevelsen som var särskilt meningsfull eller betydelsefull för Dig?   Kan aldrig glömma känslan av harmoni i samband med händelsen, varken förr eller senare.

 Hur betraktar Du upplevelsens verklighet nu:           Experience was definitely real    Har aldrig haft någon dröm eller liknande som överträffar denna upplevelse och jag drömmer ofta om nätterna.

 Har Dina relationer förändrats på något sätt specifikt på grund av Din upplevelse?  Osäker            Upplever att folk uppfattar mig som en "drömmare" de förstår inte, vill nte förstå. Känner mig ofta missförstådd. De kommer aldrig att förstå förrän de står där själva!

 Har Din religiösa trosåskådning eller utövande förändrats på något sätt specifikt på grund av Din upplevelse? Ja     Ja jag tror fullt och fast på EN Skapare. Döden har tlldelats oss rättvist, den sanningen kan ingen förneka. Men vad som händer sedan är det ännu ingen som vet, vilket inte är meningen att vi skall veta heller. Det finns en gräns som vetenskapen inte tillåts överträda (som tur är,människan skulle bara missbruka det som med allt annat).Men den heliga Koranen talar faktiskt om olika dimensioner och barriärer som skiljer de döda från de icke döda. Min NDU har gjort mig till en Sökare.

 Har några andra händelser i Ditt liv, mediciner eller andra substanser senare gjort att Du upplevt något snarlikt nära-dödenupplevelsen?         Osäker      Har haft UKU i gränsen mellan sömn och vakenhet  men det är inte samma sak.

 Skulle Du vilja tillägga någonting ytterligare om upplevelsen?    Kärlek för Skaparen och Respekt för skapelsen är det enda som kan rädda oss alla från undergång det är vad jag lärt mig av min NDU.

 Har frågorna som ställts hittills och svaren Du lämnat korrekt och uttömmande återgett Din upplevelse? Ja     Frågorna var okej och ja jag fick med allt som jag hade tänkt.

 Har Du några förslag på hur vi skulle kunna förbättra detta frågeformulär? Skulle vi kunna ställa andra eller ytterligare frågor för att göra det lättare för Dig att beskriva Din upplevelse?      Är nöjd med de frågor som finns i frågeformuläret.