Beskrivning av Upplevelse:

Jag fick en lungkollaps år 1994 och blev inlagd på sjukhus, till synes utan anledning förutom att jag hade en förkylning och hade en historia med astma. Jag var 18 när det här hände.  En tid senare, då jag hade varit hemma en månad, medan jag sov drömde jag att jag var på toppen av ett stup och ramlade.  I det ögonblicket jag landade kande jag att jag hade slutat andas.  I mina tankar sa jag omedelbart "Jag landade i min dröm, jag måste vara död". Allt blev svart så fort jag kolliderade med marken i drömmen.  Vid denna tidpunkt visste jag att det inte var en dröm.  Jag började sväva i svart rymd.

Jag kunde inte se runt omkring mig och kände rädsla under den perioden. Då, kanske en sekund eller två efter jag börjat sväva, hörde jag en öronbedövande röst som sa:  "Jag är alfa och omega, början och slutet".  Då såg jag ett ljus som kom från min högra sida och det var långt borta. Det kom närmare och närmare tills det fördjupade mig i ljuset och allt jag kunde se var ljus och känna värme.  Sen hörde jag en röst som kallade mig Jim, vilket inte är mitt namn. 

Då började ljuset forma sig till vad som liknade en kontur av Jesus, lika som svepningen från Turin ser ut.  Jag talade då, om det var verbalt eller icke verbalt är svårt att säga nu, men jag uppfattar det som verbalt.  Jag frågade "är jag död?" Jag ifrågasatte inte ens om det var Jesus för jag visste bara att det var han. Jag kände frid och kärlek i närheten av ljuset/hans kontur.  Jag frågade Honom om att "mitt namn ar inte Jim, varför kallar du mig det?" och Jesus svarade att ett det blivit ett misstag och att det inte var dags för mig.  Under ett par sekunder antog jag att han kallat fel person.

Sen var det något som tvingade mig att fråga om reinkarnation förekom och om det gjorde det, var jag reinkarnerad och vem var jag? Jesus svarade mig att det fanns och att jag var reinkarnerad, men att det inte var det som var viktigt. Sen frågade jag av någon anledning om jag var Jim Morrison, sångaren från The Doors.  Det är något som jag tycker är konstigt nu, för jag hade väldigt lite kunskap om honom innan NDU'n.  När jag blickar tillbaka så verkar det som om tankarna blev placerade i mitt medvetande att fråga Jesus, så att han kunde svara.  Han svarade ja, men att det inte var viktigt för reinkarnation är inte som vi uppfattar.

Vid den här tidpunkten känns det som vi kommunicerade icke verbalt för jag mottog kunskap i snabb takt. Och jag fick veta att även om vi kan bli reinkarnerade så är vi fortfarande samma själ fast i skilda skal. Men det är inte viktigt att fokusera sig på vem jag var, för jag var fortfarande samma själ. Sen frågade jag om jag fick stanna, men fick veta att jag måste tillbaka, att det inte var min tid.  Jesus hade en väldigt lugnande verkan på mig och när han sa det, ändrade jag mig till att komma tillbaka. Sen frågade jag "om jag skulle återvända när jag fick komma tillbaka igen?" och Jesus svarade att det skulle vara vid två olika åldrar som jag kunde komma tillbaka, 37 eller 73.  Jag skulle få en hjärt attack då jag var 37, men det var osäkert ännu om jag skulle bli hemkallad då.  Om jag ville kunde jag det för då fick jag tio år längre än mitt förra liv.

Du skulle kanske tro att jag blev besvärad av att veta detta, men det blev jag inte, det var inte skrämmande.  När jorden upphör och Jesus sa det till mig, att Fadern är den enda som vet exakta tidpunkten.  Vid det här laget kommer jag inte ihåg så mycket mer, bara Jesus kärlek och att jag blev tillsagd att återvända.  Därefter kände jag hur min själ steg ner i min kropp, som låg på sängen.  När jag sjönk in i min kropp igen, kändes det som jag sjönk ner i gyttja eller kvicksand.

Jag sov resten av tiden och det är till denna dag den mest fridfulla sömn jag någonsin haft.  Ok, nu när jag delat med mig av denna berättelse, så ska jag berätta vem han sa jag var. Anledningen är att jag utan skuggan av ett tvivel vet att det är sanningen. Saker som jag gjort under mitt liv stämmer nu och dom senaste nio åren har jag kämpat med vetskapen om vem jag är. När jag var tre till fyra år gammal, brukade jag snurra i cirklar i vardagsrummet ända tills jag nästan svimmade och jag brukade utföra Indian danser. Jag är inte Indian och hade inte på något sätt kunnat lära mig dom här stegen. Dom senaste åtta åren har jag lärt mig mycket om Jim Morrison och att han trodde att han var en schaman och utförde danser och rörde sig i cirklar på scenen.  En person med ockult förmåga berättade för mig att hon såg mig som en Indian eller att det var en Indiansk medicinman som stog bredvid mig.

Jag var väldigt fascinerad av ödlor när jag var liten. Inte så ovanligt, men jag brukade åka till Florida varje sommar som barn, min pappa är därifran och där brukade jag försöka fånga små ödlor. Under mina högstadieår, innan min NDU, vann jag en poesi tävling, men har aldrig eftersträvat det. Jag har också intresse av filmskapandet och tog klasser på högskolan och hoppades att jag skulle bli en filmare innan min lungkollaps. Jag sjöng i ett band innan jag ens hörde talas om The Doors och en av mina bandkamrater sa att jag sjöng som The Doors. Alla saker som Jim Morrison var skicklig i och gjorde. Jag fick även reda på att Jim Morrison dog av hjärtsvikt den 3 juli, 1971.

Ӓven innan min NDU, så jag vet att det inte är självförvållat, är jag alltid sjuk runt den 3-4 juli varje år.  Jag har också problem med lungorna och hjärtat.  Efter jag studerat NDU och tidigare liv omständigheter, har jag kommit fram till att eftersom jag hade dessa problem som barn blev dom överförda från mitt tidigare liv. Jag har aldrig tagit droger, alkohol eller rökt, men ändå har jag haft lung och hjärt problem. Jag tror att det är min karma efter att ha missbrukat min kropp från att ha tagit ämnena tidigare. Jag har också ett exempel från när jag var väldigt liten och vi åkte på en restaurang i Florida som hette Morrison, jag satt i baksätet på bilen och sa att det var mitt efternamn.  Mina föräldrar tillrättavisade mig, för det ar ju tydligt inte i det här livet. Jag var nog inte mer än fyra år. 

Jag kan också dela med mig lite om själsfränder.

Efter att jag studerat detta ämne och Jim Morrison, fick jag veta att hans själsfrände dog tre år efter honom.  Ironiskt nog som liten växte jag upp mina första sju år med en liten kompis, som bodde tvärs över gatan från mig.  Hon var tre år yngre än mig, med rött hår.  Efter vi var sju flyttade vi ifrån varandra och sen träffades vi kort när vi var sjutton, och sen skildes vi åt. Efter jag sett en bild på Jim och hans själsfrände Pam Courson, så har jag ingen tvekan att min barndomskompis var min förbipasserande själsfrände. Jag har inte hört från henne sen alldeles innan min NDU för åtta-nio år sedan. Och tro mig, det ligger i vårt bästa intresse att vara separerade så att vi kan växa spirituellt den här gången.

I utgående så har jag mycket att dela med mig från vad jag lärt; hur jag strider med min vetskap och varför jag har ett lugn och stilla liv den här gången för att kunna reflektera, därmed min ohälsa. Jag behandlar det här som en lärläxa och tror verkligen, om jag bestämmer mig, att jag kan övervinna min läxa. Men, en del av mig känns som att jag har något att lära mig från dom här omständigheterna. Om jag skulle ha min hälsa i behåll och en bättre kropp, på grund av min önskan att underhålla folk och dela med mig av mina ideer, så skulle jag repetera mitt förra liv och inte lärt mig någonting.