Beskrivning av Upplevelse:

Jag var så rädd för att dö. Jag var rädd för den smärta som jag trodde att jag skulle känna. Då hörde jag doktorn säga: ”Åh, herregud, vi förlorar henne! Därefter kände jag en knuff och svischade uppåt, sedan befann jag mig uppe vid taket och iakttog alltihop! Jag kände ingen smärta alls. Däremot kände jag den där känslan av yrsel som man kan uppleva innan man svimmar, och jag kände mig lätt samt hörde ett surrande läte. Sedan såg jag läkarna arbeta med mig. En av dem svor något fruktansvärt. Jag minns att jag tänkte: Herregud, Han (Gud) kan höra honom! Jag skämdes för dem alla på akutmottagningen.

Därefter fortsatte jag uppåt men jag minns inte att jag rörde mig. Jag bara befann mig på en verkligt vacker äng av något slag, med träd, en bäck, fiskar, gräs etc. Sedan var jag på en plats som hade den vackraste silvervita färg, det är det bästa sätt jag kan beskriva färgen på denna plats! Känslan var av yttersta glädje och kärlek!! Jag menar fullkomlig kärlek, inte av denna jorden, och frid, sådan frid! Det var människor överallt, men jag visste inte vilka de var, och av någon anledning var inte det viktigt; stigen som jag gick nerför var viktig. Alla var så lyckliga över att vara med mig. Då jag kom till slutet av denna stig visste jag att jag inte kunde fortsätta vidare om jag ville återvända till mitt liv.

Jag kommer ihåg allt detta fullständigt, precis som om det hade hänt alldeles nyligen. Alla talade på en och samma gång, och jag var så lycklig! Jag minns att jag ställde så många frågor. Den första var: Hur vet jag att du är Jesus? Och utan att jag någonsin såg Hans ansikte höll Han fram sina händer, jag iakttog ett par fullständigt fläckfria, vita, det vill säga rena händer, bortsett från ett ljusrött, strimmigt märke ovanför handflatan. Jag såg att Han bar bländvita, rena, böljande kläder, men jag visste att om jag såg Hans ansikte så skulle jag inte kunna återvända. Jag kommer ihåg att jag ställde en himla massa frågor och att jag fick alla svar.

Han och alla andra där sa att jag kunde stanna men att det helt enkelt var för tidigt för mig att vara där. Så jag sa och pekade nedåt, hör ni, jag har det riktigt jobbigt där nere! Han har slagit mig sönder och samman i flera år och förföljer mig överallt. Jag kan inte komma bort från honom. Då sa Han något som jag inte kan komma ihåg – nej, det är inte rätt ord för det, det är som att jag har det på tungan men jag kan bara inte få fram det! Hur som helst, efter det sa jag att jag inte ville lämna denna plats. Det är så fridfullt och underbart och jag vill stanna här! Då kom jag att tänka på min nioåriga dotter och hur det skulle gå för henne om jag inte återvände. Han visade mig saker i hennes och i mitt liv som skulle komma. Hela detta samtal utspelade sig till störst del genom våra tankar, även om vi kunde använda våra munnar – men varför skulle vi göra det!

Jag beslutade mig genast att återvända för min dotters skull. Jag är en humoristisk lagd person till sättet, så alla skrattade och sa att jag hade fått alla att skratta där uppe! Jag frågade lite skämtsamt vad som väntade mig? Kommer jag att ha en fruktansvärd smärta? Och Han svarade: smärta, ja, men du kommer att få hjälp med det. Jag frågade: kommer jag någonsin att vara i säkerhet från honom? Han svarade: ja, jag kommer att ge dig (vadhelst) du behöver för att göra allt bra! Jag frågade: kommer jag någonsin att finna en person som Du har menat att jag ska vara tillsammans med? Han svarade: ja, och han kommer att vara underbar. Han skulle sända honom i min väg när jag var redo. Han var redan där för mig, men jag skulle först reda ut alla mina problem så att jag inte skulle lasta dem alla på honom! Skrattande sa jag: okej, det är bäst att han är gullig och rar. Han sa: du kommer också att finna alla andra oemotståndliga orsaker till allt jag för länge sedan planerade för dig här uppe!

Jag trodde att jag skulle finna honom väntande på mig när jag kom tillbaka till jorden. (Som det visade sig så fann jag honom för bara sju månader sedan!) Därefter tog jag farväl och efter det pekade Han på jorden och sa att jag hade mycket att åstadkomma där nere. Jag frågade: vad kan jag göra för dig, du har gett mig så mycket? Han sa en massa saker, jag kan inte sätta fingret på vad men när jag har uppfyllt något så skulle jag veta att det var en av dessa uppgifter! Framför allt sa Han att jag skulle berätta för människor om allt detta i dessa ord, bara berätta för dem; de flesta kommer att lyssna och några kommer att tro på dig, men det är inte viktigt. När de behöver komma ihåg det så kommer det att hjälpa dem. Jag minns att jag frågade: när det är dags för mig, skulle jag få komma tillbaka dit? Och de skrattade allihop och sa: självklart! Då sa jag okej, och svischade ner till jorden – i brist på ett bättre uttryck!

Nu var jag tillbaka ovanför operationsbordet och iakttog hur läkarna arbetade med mig. Jag såg allting, hörde allting, och svischade tillbaka in i kroppen medan jag såg tillbaka mot himlen, men jag kunde inte se dem längre. Sedan öppnade jag ögonen och sa till doktorn att jag skulle bli bra nu. Jag hade sagt till Gud att jag ville komma tillbaka och Han sa att det inte var dags för mig. Då frös de alla till! Därefter sa doktorn att jag skulle bli intuberad för mina lungors skull, och att han arbetar med jordiska saker. Jag tog hans hand och sa: doktorn, vi hörde alla där uppe hur du svor skallen av dig i försöken att återuppliva mig! Du generade mig genom att prata så där och jag lovar att jag inte tänker lämna dig igen. Jag har fortfarande arbete att utföra!

Sedan intuberade de mig och gav mig något för att lindra smärtan. Några minuter senare bad jag om papper och penna. Därefter började jag beskriva platsen jag hade varit på. Folk kom in från hela sjukhuset för att läsa det jag hade skrivit! På den tiden visste jag inte att inte alla ville höra om det! Sjuksköterskorna hämtade en präst för att hjälpa mig hantera att jag var på detta plan igen, som de kallade det.

Under flera år berättade jag för alla jag kunde. Jag berättar fortfarande för folk. Det är nästan som att jag måste och behöver få göra det. Jag har också gått igenom en skilsmässa och aldrig ångrat det. Det var som om jag inte ens kunde förstå längre varför jag hade varit så rädd för alltihop! Mitt liv är så annorlunda nu sedan allt det där hände. Jag är fruktansvärt känslig för alla sorters mediciner och droger, jag kan inte ens dricka ett glas vin. Jag är överkänslig för en massa saker. Känslor är allting för mig, jag snarare känner folks karaktär än gissar den. Jag kan tala om ifall personer är onda bara genom att se dem eller höra dem per telefon eller om de är närvarande i en affär! Jag hör inga röster men jag känner när änglarna ger mig vägledning! Jag vet att de är här.

Det finns bara så mycket att säga om mitt nya liv sedan jag kom tillbaka, det skulle ta dagar att skriva ner allt! Det räcker med att säga att det finns en himmel. Det här är en plats för lärande, innan vi tillbringar evigheten där uppe. Vi ska föra så många människor tillbaka som möjligt, och det goda eller onda som vi gör mot varandra gör att människors liv förändras för alltid. Vi påverkar alla kommande generationer. Även hårda ord kan påverka en person till att vända sig bort från Gud, så försök att leva livet på rätt sätt och ge bara kärlek och förståelse om du inte kan göra något annat! Jag är ingen gud eller ängel, bara någon som garanterat vet att det finns en annan värld och att det man gör här får man ta med sig dit, på gott och ont. Allt handlar om vem man hjälpt att ta sig igenom, över, runt och till slut tillbaka hem. Jag har också något som jag kallar en knäpp sak: ibland vet jag vad som ska hända, som ett medium fast jag helt enkelt känner saker innan de inträffar.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Nej

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Nej

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Ja       Jag hade haft ett anfall av astma och min vänstra lunga kollapsade innan jag kom till sjukhuset; när jag kom dit sa sköterskorna, efter att jag hade talat om att jag inte kunde andas, det ser ut som att du andas för mig!

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Jag var fullständigt medveten där uppe, men min kropp var död så jag vet inte hur jag ska besvara den frågan!

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Nej, jag var där, jag lämnade min kropp, eller mitt fordon som jag kallar det numera!

Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Jag befann mig inte i den här kroppen längre, jag var inte sjuk längre och kände mig på något sätt lätt och renare, i brist på bättre ord!

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Precis innan jag lämnade kroppen var jag rädd för att dö, och sedan visste jag på något vis att jag inte skulle känna smärta, därefter var jag till freds och kände fullkomlig kärlek – det finns helt enkelt inga ord här för att kunna förklara det!

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Ja, jag hörde ett högt brusande ljud och, tror jag, mild musik som följde på det.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Osäker              Inte den där grejen med en tunnel utan en sorts vacker äng.

Såg du ett ljus?       Ja       Det var det allra vackraste silvervitt upplysta område, och det borde ha skadat mina ögon men det gjorde det inte.

Träffade du eller såg några andra varelser?       Ja       Människor som jag kände, Hans händer.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Ja              Jag lärde mig tålamod och att bara be om tålamod, jag lärde mig varför vi är här, jag lärde mig vad vi ska göra här, och jag vet vad verklig kärlek är, det är inte bara vad folk på jorden tror att det är. Inom allt detta finns miljoner saker att tillägga!

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Ja              Allt som pågick på akutmottagningen, och den manliga själsfrände som Han berättade om för mig som skulle inträffa senare, precis så som det blev!

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Ja       En äng, som jag kallar det, och mot portarna, som jag kallar det!

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Ja       Det föreföll som att jag var borta i en vecka! Men de sa att det bara var i några minuter och tillräckligt länge för att jag skulle kunna få hjärnskador, men så som det visade sig fick jag inga hjärnskador på grund av syrebrist.

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja       Varför vi är här, och hur vi ska komma tillbaka hem samt återföra så många som möjligt, vilket är anledningen till att jag skriver ner det här!

Hade gränsen någon fysisk form?       Ja       Jag nådde fram till portarna, som jag kallar det, men jag passerade dem inte, om jag hade gjort det visste jag, och fick också information om, så skulle jag inte kunna återvända till jorden.

Blev du medveten om framtida händelser?       Ja              Mina egna och min dotters etc. Jag är fullständigt ärlig, men detta är inte poängen med det hela om det hjälper människor att se att jag vanligen har rätt om saker och ting, så må det vara hänt, vad som än låter dem se att det finns mer där ute så är jag nöjd!

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Ja       Jag visste att det skulle bli svåra tider och mycket smärta, men jag har haft hjälp att klara av det.

Har du haft några psykiska, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Ja              Oh herregud, ja!!! Jag känner människor snarare än att lära känna dem. Jag är medveten om änglar och hjälpare och vet om saker innan de inträffar, för det mesta dåliga eller skadliga ting, för mig och för andra. Jag kan inte ta mediciner, och om jag gör det kan jag bara ta en liten dos, annars blir jag så påverkad att jag blir som tokig! Jag är överkänslig vid olika krafter och åska, jag verkar känna kraften! Jag är överkänslig för människors känslor, otroligt mycket när det gäller onda människor, i brist på ett bättre ord då det inte finns några onda människor, bara sådana som inte vet vad som väntar. Småbarn dras till mig, och djur följer efter mig överallt! Jag tycker till och med att det är svårt att gå till djurparken!!!

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Ja       Jag jobbar inte lika hårt numera, allt handlar om kärleken vi får och ger, och jag utövar inte bara katolicism längre, det handlar inte om en bunt regler.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?       Jag är en helt annorlunda person numera, allting är annorlunda.

Har du delat upplevelsen med andra?              Med vem som helst som står stilla tillräckligt länge! Jag har nyligen insett hur jag ska prata om det utan att skrämma bort folk, men ibland gör jag det ändå. Så många blev och är influerade, för det mesta kan jag bara hoppas att de förstår var jag har varit så att de kan hjälpa sig själva.

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Glädje, kärlek, sorg över att behöva lämna himlen och allihop, ensamhet och en verklig känsla över att aldrig vara densamma eller som de flesta här, men lycka över att ha varit med om detta och välsignelse för alltihop.

Vad var det bästa och det värsta med din upplevelse?       Det bästa är vetskapen om att jag kommer hem en dag, och det värsta är att jag inte passar in här, jag kommer alltid att vara annorlunda. Det blir ensamt.

Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen?       Ja, jag hittar olika sätt att kunna leva här på jorden, men ibland är det ensamt och jag tackar Gud för allt, och över att kunna diskutera allt detta gör mig också tacksam. Han sände till slut Honom!

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Ja       Jag kommer aldrig att bli den jag var. Jag var inte ond på något sätt, men, som jag kallar det, okunnig om vad som verkligen finns där ute.

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapat något del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Ja       Men det finns bara så mycket mer.

Skulle du kunna ge några förslag till att förbättra www.nderf.org-frågeformuläret?