Beskrivning av Upplevelse:

Jag såg en mörk tunnel och började färdas ut genom ovansidan av mitt huvud och igenom den. Efter att ha rest genom denna rymd kände jag mig lättad över att se ett öppet, utvidgat område som såg ut som en natthimmel. Jag fortsatte flyga igenom dessa vidder utan kontroll då det kändes som att jag knuffades eller drogs igenom detta förlopp. Jag kände ingen rädsla i denna stund men jag hyste en viss känsla av nyfikenhet över var jag var någonstans, men ingen rädsla.

Efter att ha färdats på detta sätt en tid insåg jag att jag hade två kvinnor med mig, en äldre kvinna vid min högra sida (hon liknade mycket den skyddsängel som jag såg vid fem års ålder) som var väldigt lugn och tystlåten, och en medelålders kvinna med mörkt hår vid min vänstra sida som var upprörd och upprepade gånger sa: ”Det är inte dags! Detta är inte det rätta tillfället, oh nej…”

Därefter började jag skönja en liten ljuspunkt på avstånd och förstod att vi färdades mycket hastigt emot den. Medan vi gjorde det blev ljuset allt större och större. Färgen hade en mycket speciell glödande nyans, väldigt vit.

När vi kom mycket nära ljuset såg jag tiotusentals varelser klädda i vita dräkter, alla var vända mot Ljuset och sjöng sånger vars like jag aldrig hade hört förut. De tjänade Ljuset och ”sjöng” uppenbarligen lovsånger till Ljuset. Ljuset var fyllt av den mest utomordentliga, överväldigande och obeskrivliga känsla av KÄRLEK. Sedan kom jag alldeles framför Ljuset och Ljuset talade med en mans stämma, stadig och direkt, och sa bara: ”Återvänd!” Jag var väldigt uppstudsig och sa till Ljuset: ”Hör du du. Vad menar du? Jag vill stanna här!” Då talade Ljuset igen och sa: ”Återvänd! Du har mycket att lära.” Jag blev genast chockad över att inse att jag inte hade något val och uppfylldes av sorg över att behöva återvända, flög snabbt tillbaka, återinträdde via ovansidan på mitt huvud, kom till medvetande i ambulansen och hörde skötaren säga: ”Hon kommer att klara sig, hoppas vi.”

Endast ytterligare en gång i livet har jag stött på samma känsla, i närvaron av en levande Sufimästare.

Efter denna upplevelse, som det tog lång tid att försöka begripa sig på, började jag ha livliga drömmar som besannades, jag kände starka föraningar. Mitt liv blev knappast lättare vare sig efter eller före upplevelsen, men så småningom blev jag nyfiken på religiös filosofi och påbörjade ett andligt sökande 1989 vilket jag hoppas fortsätta med resten av mitt liv. Tack, Anna

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Osäker       Förklaring:       Jag hade tagit en överdos av 10 mg Valium.

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Ja       Vid denna tid, men inte nu längre.

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Osäker       Medvetslös. Okänt.

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Medvetslös

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Nej

Upplevde du separation av medvetandet från din kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Se berättelsen ovan.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Se berättelsen ovan.

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Se berättelsen ovan.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Ja              Se berättelsen ovan.

Såg du ett ljus?       Ja       Se berättelsen ovan.