Beskrivning av Upplevelse:

Jag kände mig oskuldsfull som ett barn, jag hade inget minne av någon familj eller av jorden. På avstånd såg jag ett ljus komma emot mig, så litet men det var så intressant, för det var det enda ljuset där. Jag kände det som att jag färdades väldigt snabbt emot det men jag var inte rädd. Jag hörde ett svagt surrande läte och jag ansträngde mig för att höra vad det var… Jag hörde mitt förnamn. Sedan kom jag ihåg min mamma och min fästman, för han och jag skulle åka till Georgia för att gifta oss. Jag visste att det skulle göra min mamma upprörd att jag hade dött före henne och att hon behövde mig. Jag minns att jag sa, liksom inne i mitt huvud: ”Jag kan inte gå, Herre.” Då hörde jag en stark men mild röst som sa: ”Låt gå då”, men det lät som att rösten önskade att jag istället hade beslutat mig för att gå vidare.

Jag kände en duns när jag återvände in i min kropp. Det var hemskt att komma tillbaka in i den, och jag hörde ett väsande ljud och insåg att det var jag som försökte andas, eller återfå en normal andning. Det kändes som om en mula hade sparkat mig i bröstet. Min fästman grät och när jag tilltalade honom skrek han något fruktansvärt! Han upprepade: ”Du var död”, om och om igen.

Jag fick en lårbensfraktur, andra frakturer, en bruten handled på två ställen, brutet nyckelben samt några ordentliga blåmärken över bröstet (mitt bröst var fullständigt blåsvart). Läkaren sa: ”Du borde vara död!”, och fram till dess kunde jag inte komma ihåg något av det som hade hänt, men jag hörde mig själv säga: ”Jag tror att jag var död”. Min fästman sa till mig att mina läppar var blå när han kom till sans och mina ögon var vidöppna, allt blod hade försvunnit från mitt ansikte och mitt huvud var i en konstig vinkel mot sätet. Han sa att jag såg ut på det sättet i ungefär en kvart såvitt han kunde bedöma det. Han hade slagit i sitt huvud mot ratten när vi krockade. Poliserna sa att vi hade kraschat i cirka 70 kilometer i timmen. Bilen var bara ett vrak när den hamnade i ett tre meter brett dike i närheten av kyrkan.

Mitt hjärta började slå av sig självt efter att ha stått still så länge. Jag kommer nu att tänka på återuppståndelsen. Gud räddade mig. Det tråkiga är… att två år senare dog min mamma, men jag fick många lyckliga dagar tillsammans med henne, och jag fruktar inte döden för jag är trygg med Jesus. Jag är annorlunda numera, som att jag delvis är här och ändå delvis där, jag vet att det låter knäppt men det är så jag känner. Tack för er tid, jag är glad för att ha fått chansen att tacka Herren för att jag har fått föda barn här i mitt jordiska hem… Jag har två underbara döttrar nu och jag är hängiven min Herre Jesus Kristus. ”Om en människa tror på mig”, sa Jesus, ” även om han var död, så ska han/hon ändå leva”. Amen.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Nej

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Nej

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Ja       Jag såg bilen som vi var på väg att krocka med och allting blev varmt och tryggt och plötsligt befann jag mig på en sval, mörk plats, men jag var väldigt medveten, det var ungefär 20 grader varmt verkade det som.

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Jag var fullständigt medveten om min omgivning.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Nej… Det var ungefär som när man för första gången kommer till en ny plats, det tar en liten stund att anpassa sig.

Upplevde du separation av medvetandet från din kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Jag såg ingen kropp men jag kände det som att jag kunde röra mig och att jag hade lemmar.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Förundran och upphetsning… Som på ett barnsligt sätt.

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Det var tyst bortsett från ett mjukt, brusande ljud… Som att vara på stranden när en svag havsbris sveper förbi.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Ja              Jag befann mig i en hall eller i ett avlångt rum… mörk men med så mycket frid… man kunde känna Guds kärlek där.

Såg du ett ljus?       Ja       Som ett knappnålshuvud först men jag rörde mig emot det så snabbt… Konstigt att jag lätt blir åksjuk här men där kände jag mig upprymd.

Träffade du eller såg några andra varelser?       Ja       Jag hörde en röst, kände att jag inte var ensam.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Nej

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Osäker              Det verkade störa mig att jag skulle dö före min mamma, att hon skulle sakna mig. Två år senare dog hon, och jag hade en drömvision av min mamma två veckor efter att hon hade dött. Det var samma mörka rum, som hade dörrar utefter sidorna. Hon sa till mig att det skulle bli bra och att jag skulle säga till min äldsta bror att han skulle behålla glasögonen… Senare fick jag veta att han hade tagit dem från hennes handväska då hon dog för att ha dem kvar i sin närhet. Det var ett sätt att bekräfta att jag faktiskt var till den där platsen i anden när jag hade somnat. Och ja, jag såg två händer föra henne tillbaka igenom dörren, där var märken efter naglar på handlederna!

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Nej

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Ja       Tiden går långsammare där, ibland när Herren verkar i andevärlden för din skull, och sänder ut Guds Söner (änglar) saktar saker och ting alltid ner. Det låter knäppt för en ickekristen men det är sant.

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja       Jag visste att jag hade förändrats på något sätt, och senare i min andlighet som kristet troende började jag få visioner… De besannas alltid. De är för det mesta symboliska, men en del har varit nyhetsrapporter som jag fått veckor eller dagar innan de inträffat. Jag gör anteckningar och tecknar ner mina visioner och får urklippen när de blir besannade.

Hade gränsen någon fysisk form?       Ja       Jag hade inte min jordiska dräkt på mig… (Ha ha.) Jag rörde mig omkring men hade inget som man kan kalla för kropp.

Blev du medveten om framtida händelser?       Inget svar

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Ja       Jag bad att få återvända.

Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Ja              Visionerna har ökat, jag började få dem när jag var fem år gammal, fast bara då och då. Efter bilolyckan har de ökat betydligt, men det är Guds handlingar och inte mina.

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Nej       Jag har alltid vetat att det finns en Gud, ett helvete och Satan från att jag var mycket ung, men jag har ingen kyrklig bakgrund.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?       På så många sätt att jag inte kan nämna alla… Men jag är tillfreds med allt numera, jag vet att allting ligger i Guds plan oavsett allt, även om en del saker är svåra att förstå och hantera, det är Gud som bestämmer.

Har du delat upplevelsen med andra?              Med den som Gud leder mig till.

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Tacksamhet mot Gud men också hemlängtan efter det som jag vet finns där i ljuset jag såg… Men jag kommer att kämpa för godheten och fortsätta framåt!

Vad var det bästa och det sämsta med din upplevelse?       Det bästa var friden och kärleken… Det sämsta att komma tillbaka till den här smutsiga säcken till kropp!

Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen?       Ja, jag är ingen knäppskalle, eller någon fanatiker… Jag bara delar med mig av det som jag vet är sant, att det finns en himmel och ett helvete och att Gud är verklig liksom även Avfällingen (satan), om det gör mig till en fanatiker så får jag väl vara det då. Inget kommer någonsin att få mig att ändra uppfattning.

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Inget svar.

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Ja

Skulle du kunna ge några förslag till att förbättra www.nderf.org-frågeformuläret?       Egentligen inte, jag skulle i vanliga fall inte dela med mig av det här till de sekulära medierna, men tiden är kort och vår återlösning kommer allt närmare. Gud välsigne dig, och om du inte har tagit emot Jesus som din Herre… uppmanar jag dig att göra Honom till din Herre och Konung, Han är den enda vägen till himlen… Tack, än en gång.