Beskrivning av Upplevelse:

Jag vaknade upp från min sömn och började jaga min kusin. Det jag sedan minns är att jag hörde ett långvarigt surrande eller en klocka som klämtade, därefter såg jag mig själv färdas igenom en tegelstensliknande tunnel, nästan som att tunneln passerade förbi mig. Jag rörde mig inte utan det verkade som att tegelstenarna runt mig rörde sig istället. Jag hade inget tunnelseende så jag kunde inte se uppåt, nedåt eller åt sidorna, bara en del av sidorna och rakt fram. Där var ett starkt ljus i slutet av tunneln och jag kunde se någonting mitt emellan ljuset. Ljuset var nästan bländande. Sedan kände jag någonting säga att det inte var dags för mig att komma tillbaka. Jag tänkte för mig själv, vad är det som händer.

Därefter hörde jag min kusin säga: ”Veronica, Veronica!” Jag kom tillbaka medan han precis skulle säga mitt namn. Jag frågade honom varför han hade lyst med den där starka ficklampan i mina ögon. Han såg på mig som om jag var galen och frågade hela tiden om jag mådde bra. Han hade inte haft någon ficklampa. Han sa att ambulansen var på väg. Jag hade varit avsvimmad i ungefär fem minuter. Det var tillräckligt lång tid för att han skulle hinna komma fram till mig från andra änden av en lång hall, upptäcka att något var på tok, ta hissen fem våningar ner, ringa efter ambulans, meddela vakten och komma tillbaka upp till mig.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Osäker       Förklaring:       Jag kan inte minnas om jag hade tagit något smärtstillande på grund av min mens.

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Nej

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Nej

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Jag kände mig väldigt vaken, jag var jag, jag tänkte på samma sätt som jag alltid har gjort, det förekom inget åtskiljande av mina tankar eller mitt minne under upplevelsen. Jag föreföll vara i ett normalt tillstånd, mycket medveten om vad som hände, att jag drev igenom en tunnel.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Det verkade inte som en dröm men det föreföll overkligt eller olikt allt annat som jag hade upplevt, jag såg saker som jag aldrig hade sett tidigare – tegelstenar som rörde sig och ett skarpt ljus vid slutet av tunneln.

Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp?       Osäker

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Om det som jag tyckte hände verkligen inträffade så var jag inte i min kropp men ändå vid medvetande. Jag såg inte min kropp. Jag kunde inte lyfta mina händer och se på dem eller titta ner och se mina tår eller någonting sådant, det var ganska rakt och trångt, inte heller kunde jag se min kropp ligga där på hallgolvet från ovan.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Förundran

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Ett oändligt surrande eller klockliknande oväsen.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Ja              Det var tegelsten och jag färdades mycket snabbt igenom det. Tegelstenarna föreföll ha en särskild struktur, nästan som kullersten snarare än det tegel som vi använder för att bygga hus och annat med; jag kan inte komma ihåg vilken färg de hade eller om de var svarta, men jag tror att de skiftade i olika nyanser av mörka färger. Det var inte långt innan jag såg det starka ljuset och ville skyla mitt ”öga” fast jag inte kunde det.

Såg du ett ljus?       Ja       Det var mycket starkt som att vara nära solen och se in i den.

Träffade du eller såg några andra varelser?       Osäker       Jag kan inte riktigt minnas det men jag kommer ihåg en närvaro av andra människor eller varelser vid slutet av tunneln, ungefär tre stycken. Jag undrade tidigare efter upplevelsen om det rörde sig om avlidna släktingar och om någon som jag inte kände, någon som stod över de andra, jag är inte säker.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Nej

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Nej

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Nej       Inte i denna upplevelse. Men jag kommer faktiskt ihåg att jag var i min mammas mage och processen kring att komma dit, ”varelsen” jag ”kommunicerade” med innan jag beslutade mig för att komma hit. Allt jag minns att jag hörde medan jag var i mammas mage tänkte jag alltid på som bebis och litet barn, det fick mig att aldrig glömma, och allt det har blivit bekräftat av min mamma. Jag kommer ihåg en massa från min tid som bebis och många upplevelser som litet barn. Jag vet inte om detta har något att göra med vad som hände då jag svimmade.

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Osäker

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja

Hade gränsen någon fysisk form?       Nej       Jag kom aldrig riktigt till slutet av tunneln.

Blev du medveten om framtida händelser?       Nej              Inte under upplevelsen.

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Ja       Jag hörde eller förstod beslutet om att jag skulle återvända men ordet ”kropp” användes aldrig. Jag tänkte inte på min kropp eller var medveten om att jag var utanför den.

Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Nej              Jag har alltid känt att jag vetat saker och ting, jag brukade få visioner innan de inträffade, men efter upplevelsen bad jag att de skulle upphöra. Jag bad om att de skulle försvinna och jag har inte erfarit dem längre.

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Osäker       Den bekräftade mina tankar om den andra världen eller de andra dimensionerna som vi alternerar igenom. Jag hade alltid som barn undrat var jag kom ifrån och varför jag var här, alltid undrat hur jag kom hit därifrån jag hade varit innan, hur det egentligen hade gått till; jag har alltid anat att det vi ser här inte är allt som finns och att den religion som jag växte upp med inte innehöll hela sanningen. Jag har hela tiden sökt efter andra förklaringar än denna, andra förklaringar till den andra världen.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?       Jag har alltid tyckt om att lära mig om hur andra kulturer uttrycker och relaterar till den andliga världen och hur de tre stora religionerna beskriver och kategoriserar den. Som en del av min intension att bli antropolog ingår längtan efter att fånga in de många olika men ändå så lika andliga släktskap mellan människor och den andra världen, vilka alltmer försvinner och går förlorade allt eftersom de äldre dör ut med sitt kunnande.

Har du delat upplevelsen med andra?              Jag har delat den med väldigt få personer. Vanligen får jag ingen annan reaktion än ett ”hmm”.

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Jag blev fundersam över varför jag behövde komma tillbaka. Vad är det här som jag behöver göra? Varför svimmade jag efter att jag hade sprungit direkt efter att jag hade vaknat? Varför har jag varenda gång efter detta sedan jag vaknat känt mig så tung om hjärtat? Eftersom jag är en mamma som studerar hemifrån behöver jag inte rusa upp från sängen längre om mornarna för att hinna med saker och ting, så jag har inte upplevt smärtan i mitt bröst på länge.

Vad var det bästa och det värsta med din upplevelse?       Det bästa var att veta att jag inte var galen för att jag mindes vad jag hade upplevt efter födelsen och att livet fortsätter efter att man har lämnat denna världen, bara i en annan värld. Det sämsta är att inte veta varför det hände och att misströsta, men upplevelsen var väldigt verklig.

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Osäker       Jag har aldrig varit mycket för att sitta i kyrkan hela dagarna, som min mamma och mina mostrar, men jag var så ung. Jag är inte lika benägen som mina familjemedlemmar att leva efter det skrivna ordet som t ex Bibeln i bokstavlig bemärkelse som en lag. Jag känner mig inte bunden som de gör, att göra allt som den säger bokstavligt eftersom det bara är ord för mig; vad som är viktigare för mig är hur jag känner och min relation till andra människor, mitt strävande och att njuta av livet, inte känna sig skyldig om jag missar en söndag i kyrkan eller att lägga pengar i kollekten – de känner stor ångest kring sådana saker. Vilket är väldigt obetydligt för mig då jag ser på de stora sammanhangen och alltings ordning. Så jag vet inte om jag kan säga att upplevelsen har förändrat mig eftersom jag alltid har varit på detta sätt, fast den har bekräftat det jag har känt. Jag ber och tror på Gud och vet att Jesu namn är mäktigt, liksom mina tankar och min vilja.

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Ja